suddrik

Dagbok från Amerikatt

Skolvalets vedermödor 16 februari, 2011

Filed under: 2. Living in America,Barnen,Byråkrati,Plugg — Suddrik @ 1:48

Jag vet inte om jag har gnölat över skolvalet förr, men nu är det dags.

Vi hade vissa planer på att flytta tillbaka till Sverige redan i fjol och jag började undersöka vad som skulle hända med skolan. Men vi hade ju inte ens huset ledigt och att bo på landet och låta Sanna gå i närmsta skolan där (Knutby!!) kändes inte som ett särskilt klokt val. Skolan har hela tiden varit avgörande. Men vid det här tillfället fick jag åtminstone den mesta av informationen jag behövde om skolvalet. Så i januari vid valets början var meningen att jag skulle göra ansökan till skolan inför hösten via skolvalshemsidan. Först var den nere de första dagarna, därefter visade det sig inte alls gå att skapa konto om man bor utomlands, och jag fick vänta på det också, det var något med tekniken. Nästa bakslag var att man ju visst kan börja skolan 1 år tidigare, men man får inte köa via de vanliga kanalerna, således tilläts jag inte skapa konto och ansöka till 6-års för Alva. Yngre barn får ansöka efter skolvalets slut och kommer in i mån av plats.

Orosmoln förstås. Låt mig brodera ut lite. Kindergarten är USA’s 6-års. Alva är förberedd i Pre-K där hon lär sig enkel matte och hon ska kunna skriva 100 ord till sommaren. Kindergarten är sedan som en svensk 1:a, efter årets slut kunde samtliga barn skriva och läsa. Om vi jämför med 6-års, en klass som inte ens är obligatorisk, så de alltså lite före over here. Alltså; inte nog med att Alva om hon börjar 6-års kommer att ligga före från början, så kanske hon inte kommer in alls. Hon skulle alltså få gå tillbaka till dagis. Ungen har haft dagliga lektioner i engelska och matte sedan i höstas.

Så jag har ansökt till maxgränsen 3 skolor för Sanna via webbgränssnittet, samt skickat in pdf-dokument med manuella ansökningar för Alva till desamma, plus ytterligare en manuell ansökan till en friskola där man pratar engelska och är ute mycket (oh dream ON will I!) men bara går upp till 4:an. När beskedet kommer efter 2 evighetslånga månader eller vad det nu kan ta, säkert mer, så kan det bli så att de hamnar i olika skolor eller om vi har riktig otur så får Alva inte plats alls.

Nu ger jag inte upp hoppet riktigt än, vi hade tur både när vi bodde på Kungsholmen och fick plats på Stora Björn som vi inte ens vågade drömma om att komma in på, och i Sollentuna när vi fick platser för båda tjejorna hos Ninging som hade Ur&Skur-verksamhet och backades upp med dagmammekollektiv, så varför inte igen? Två tummar hålles ty alla goda ting är 3. (Apropå det så behöver jag en bebis.)

.

Ållrajt. Nu tänker jag inte säga att ”nämen här i USA funkar det härna sketafint ska ni bara veta kisar” för jag har hört att fallet inte är sådant. Lokalt här hos oss, men inte överallt, precis som jag anar att alla kommuner i Sverige inte fungerar som Sollentuna. Viktor har ett 10-tal kolleger som sökt Kindergarten till sina telningar och tamej17 om inte samtliga är missnöjda. Men vi hör till Audubon Elementary. I regel får man plats på Audubon om man tillhör närområdet, bor man utanför deras karta så får man inte ens söka, flyttar man från området under året så mister man platsen. När skolan blev för full så kortade man helt enkelt ned antalet årskurser från åk K – 9 till K – 7 (tror jag det blev, la inte på minnet eftersom vårt visum enbart räcker till till att Sanna går ut 3:an). Det man däremot inte garanteras är heltid. Barnen går i skolan 8.25-13.30 i Kindergarten, men om man betalar $3300 så kan de gå till 15 likt de övriga årskurserna. (Ja, man går 8.25-15 i varje åk, 1 – 9!) Kruxet är att heltidsklassen är mer eftersökt än den med kortare dagar, varvid lottning tar vid. Sanna fick heltidsplats och nu arbetar vi båda två så vi sökte naturligtvis detsamma för Alvan. Vi sökte för nätt 2 veckor sedan och idag ringde Registrar och berättade att Alva fått plats direkt i första lottningen.

.

Som nämnt är det skolan som avgör valet stanna/åka. Vi var fram tills att problemen uppdagades helt inställda på hemflytt i sommar. Nu känns det inte lika säkert längre. Barnen som varit sugna på att flytta hem har insett att om vi är kvar får de gå i samma skola igen, vilket de har saknat, och de jublar över möjligheten. Så vad jag säger är alltså att vi har ingen jäkla aning om vad som händer, men går det dåligt i svenska skolvalet så lutar det rejält mot bättre-lycka-nästa-gång i svenska skolvalet i januari 2012.

Lite snopet känns det allt. Men jag har verkligen kämpat, jag har mailat med varenda skola i Helenelund där jag har tjatat, bönat och bett. Jag har till och med kontaktat Barn- & Ungdomsnämden. Det sistnämnda var ju rätt fruktlöst, hahaha, vem väntar sig nåt av lokalpolitikerna? Jag har varit involverad så jag känner till arbetstakten de håller…

Jag vet inte riktigt vad jag själv vill. Livrädd för den svenska ensamheten, nöjd med sociala grupperna här och invand på arbetet så är det inte lika lockande med Sverigeflytt längre, inte än i alla fall. Alva vill helst stanna hon också. Viktor och Sanna vill till Sverige. Skolan får alltså välja åt oss.

.

Klart ungen vill bo i Amerikatt, hon är ju cowboy girl.
Hon gick naturligtvis till Pre-K i de här kläderna. Hon vill rida igen, och börja med fotboll. Balett får räcka ett tag.

Alvas Irakiska fröken Vian pratar mycket om hygien och Alva borstar tänderna själv om morgnarna, tack Vian tycker jag, eftersom vi är så dåliga på morgonborstning. På kvällarna borstar mamma eller pappa, åtminstone först.

Annonser
 

Pengar 12 januari, 2011

Filed under: 2. Living in America,Byråkrati — Suddrik @ 1:30

Det är lustigt med pengar. De flesta gillar ju det, även om inte många skulle erkänna det, men ändå är det så tråkigt att läsa om. Men faktum är att jag har stött på amerikansk byråkrati och har inga pengar alls.

Hittills har vi varit ganska väl förskonade från byråkrati. Microsoft skötte det mesta, det som inte de skötte fick vi hjälp med av en relocation guide som vi träffade lite då och då vår första höst här. Hon var förstås också anlitad av Microsoft och hon hjälpte oss med allt, från att skaffa Social Security Number (liknar våra personnummer) till att skaffa bankkonton och EAD-kort, dvs Employment Authorization Document som är som ett sorts arbetstillståndsbevis.

Jag ansökte om förnyat kort i september, det skulle bli en liten lucka på 4-5 veckor eftersom det kan ta upp till 90 dagar. Förra gången gick det dock på halva tiden.

Precis efter ansökan fick jag jobb. Advokaterna sa att själva arbetandet går bra, men att jag inte får ta emot lön. Bad om att slippa lön ett tag. Efter 90 dagar började jag ana oråd. Advokaterna hörde av sig till USCIS som förklarade att det numer kan ta uppåt 120 dagar. Så jag bokade tid, spenderade några timmar på immigration i väntan på ett 2 minuter långt möte där jag fick veta att det senaste är att det kan ta 180 dagar. Jag tappade hakan och åkte tillbaka till jobbet. Jag kanske inte får första lön förrän i april.

Man får se det från den ljusa sidan, det gör ju det så mycket enklare att spara pengar. För 2010 slipper jag dessutom skatta! Toppen!

.

Vi tänkte se över onödiga utgifter. Vi handlar mindre när båda jobbar, men barnomsorgen har ökat. Alvas preschool ökade från $147 för halvtid till $249 för heltid, därpå tillkom Sannas YMCA (fritids) med $100 per vecka. Vi tänkte att det är dyrt med 160 dollar per månad för vårt paket med tv + internet + fast telefoni, så Viktor ringde Comcast för att säga upp fasta telefonin och tv:n som vi ändå knappt tittar på, alternativt pruta lite. Bara genom att säga att det är för dyrt sänkte de priset till 110 per månad i ett år, ingen förlängd bindningstid. Sisådär 40% helt utan vidare. Det här borde, ska, vi testa oftare.

 

Samtal med min representant 13 december, 2010

Filed under: 2. Living in America,Byråkrati — Suddrik @ 18:14

Meddelande på MS’ interna communicator från min representant Daniela på konsultbolaget. Hon frågar om jag kommer på julfesten på lördag (ja, jag tar dock med mig Alva) och om mitt EAD-kort har kommit.

EAD betyder Employment Authorization Document. Mitt gick ut för 1 månad sedan och jag ansökte inte om nytt förrän i september. Det tar 3 månader att förnya och de har fortfarande bara initierat processen. Utan EAD-kort får jag egentligen inte jobba, eller om jag formulerar mig korrekt så får jag jobba, men inte för pengar. Så när jag fick uppdraget frågade jag lite försiktigt; ”jag vet att de flesta ber om förskott, men… skulle jag kunna, öh, inte få pengar på ett tag?” De var tveksamma, men det gick bra till slut.

En gigantisk fördel är att om jag inte får första lönen förrän i januari så behöver jag inte heller deklarera i vår, det skulle bli aktuellt först nästa vår. Således är det nästan så att jag hoppas på en veckas försening, det ska annars vara klart till 29/12. Jag kanske ”glömmer” att meddela konsultbolaget.

Men jag ringer ändå till USCIS för hon Daniela är så himla trevlig.

Sitter och gör sisådär en femtielva knapptryckningar under tiotalet minuter och all min info rabblas till slut upp innan en röst talar till mig och säger nåt i stil med ”Leave us. Alone. Go. Away.”

Ja typ alltså.
Nu ska jag hämta Alva och sen ska vi gå på bio.

 

Söndagseftermiddag 4 maj, 2009

Filed under: Barnen,Byråkrati — Suddrik @ 11:28

Konversation i bilen på väg hem från lekträff söndag eftermiddag.

Sanna: Alva, när vi kommer hem kan vi titta på Totoro.
Mamma: Sanna, har du förankrat det beslutet hos ledningen?
Sanna: Nej. Mamma, får vi titta på Totoro när vi kommer hem?
Mamma: Sådana beslut tas på gräsrotsnivå. Du får ta det med mellanchefen.
Sanna: Okej chefen. Pappa, får vi titta på Totoro när vi kommer hem?

 

2 veckor är faktiskt inte mer än en standard charter 19 september, 2008

Filed under: 2. Living in America,Barnen,Byråkrati,Mat & dryck — Suddrik @ 21:19

Först var det internetnedtider och sedan har jag inte orkat skriva. Det kändes inte heller som att det fanns något att skriva om, men kanske har jag fel. Till att börja med så har jag äntligen shoppat!! Sånt är viktigt. Vi for iväg till Bellevue Square, storfavorit, det är stort och fint och folk är bättre klädda än i Redmond. Det blev ett schysst kap och så hittade jag även skjortan som jag blev kär i i somras och ångrade i 2 månader att jag inte köpte. Den fanns bara i M nu och det trodde jag skulle vara för smått, men den var så snyyygg…!! Den står på display i sovrummet nu.

Finvädret tog slut igår. Det känns rätt skumt att det gick så fort, morgnarna var visserligen kyliga fram till 11 ungefär, men sedan blev det sommarvärme. Ser man på bilderna så är det nästan lustigt, i förrigår hade vi badbyxor, igår hade barnen långärmat och jag jeans, idag hade barnen fleecetröjor. Jag är ändå superlycklig över 2 veckor extrasommar, den var för kort hemma i år.

 

Bilder från Idylwood Park. Ser ut som hemma.

     
När vi kom hit så sa charkkillen på Freddan att det brukar vara ett konstant ”drizzle” här. Drizzle visste jag inte vad det var, men man kunde ju gissa. Drizzleriet fick vi se idag och det var mycket finare än de duggregn jag sett, det var som en blöt dimma, ett moln som man inte blir blöt av men man behöver vindrutetorkare på bilen. Jag kan tänka mig hur deprimerande detta kan bli efter några månader.

Apropå Freddan så har jag hittat en favorit idag; Trader Joe’s rockar fett som mamma brukar säga. Min franska poolkompis Sophie förstod precis när jag beklagade mig över bristen på bröd här, hon har ju bott i Sverige och vet vad vi gillar, så Trader Joe var hennes tips. Vad jag plockade på mig… Jarlsbergost och engelsk, stark cheddar, Chiabatta och arabiskt tunnbröd, ekokycklinglår, melon, jordgubbar som visade sig vara godare än Driscoll… och sedan kom jag på i kassakön att jäklars, jag har ju bara 70 dolares på mig. Det blev bara 40, på Whole Foods hade det säkert hamnat på det dubbla. Det känns lite töntigt att leta sådant vi är vana vid, men… vi är ju så vana vid dem… … Japp, vi ska till Ikea i veckan!

Igår skrev vi in Sanna på Kirklands co-op preschool (http://www.kirkland-co-op-preschool.org/) som jag fått tips om. Hon kommer alltså att gå i förskola 12:15-14:45, måndag till torsdag. Skolan verkar toppen, men det känns rätt dumt att bryta upp 4 dagar av veckans 5, inte nog med det så är det co-op så jag ska närvara 1 dag i veckan. Då får Alva inte följa med! Sanna börjar på måndag och det blir just måndagar som jag räknar med att jobba där. Den här första veckan kommer Viktor att vara ”barnvakt” och framöver hoppas jag på att dela nanny med en svenska som jag träffat genom lekgruppen. Sanna ser fram emot att börja förskolan, men är oroad för att inte kunna förstå kompisar och fröknar. Blir det svårt så gör vi bildkort åt henne.

När vi åkte till förskolan hittade vi en park med det ovanligt fantasirika namnet Grasslawn Park. Namnet förlät vi dock innan vi ens kommit fram till lekplatsen, den är helt sagolikt kul för barnen. Parken är mer än bara lekplatsen, det finns picknickyta med tak, fotbollsplan och basketplaner och allt är nytt och fräscht. På sommaren har de lekfontäner igång och naturligtvis finns det gott om hyfsade toaletter som är gratis för allmänheten. Jag kommer aldrig att förstå varför det i Sverige ses som en sådan extrem ynnest att låna ut ett skithus. 10 spänn för att pissa på PUB vid Hötorget… bah! Tacka fan för att folk pissar utomhus!

Grasslawn Park-bilder igår…
  

Grasslawn Park-bilder idag; fleecetröja på!
  

Ungarna har varit galna sedan solen försvann och Alva somnade tack och lov en timme. När hon vaknade så ville hon också klättra uppför rutschkana, så som storasyster gör. Hon kunde inte, men övade och övade. Till slut gick det som en dans. Att bevittna detta roade mig enormt, jag har aldrig sett henne kämpa förr. Sannas mellannamn var ”kämpa” när hon var i Alvas ålder och som vanligt hade vi väl förväntat oss att barn nummer 2 skulle vara likadan. Man lär sig aldrig! Alva klädde sig förresten själv idag, vi fick inte av henne pyjamaströjan och hon skulle absolut ha rosa strumpor i sina röd-vita sandaler. Tur att jag fick på henne brallor i alla fall.

Viktor har sökt social security number idag och jag har ansökt om namnändring på mitt. Vi har också varit iväg för att skriva körkortsteori, men det drog ut på tiden och vi var tvungna att sticka (ska ta det på tisdag morgon istället). Vi skulle nämligen titta på ett hus! http://images.craigslist.org/1f31g5133ZZZZZZZZZ89g8d14d8d2342b1146.jpg
Huset var super med riktiga spisplattor och ugn med reglerbar övervärme. Ja, köket ÄR viktigt. Det fanns massor av utrymme, liten damm med guldfiskar, stor hot tub utomhus, krypinhål som bara barnen kommer in i till ett förråd som kan göras till lekrum med bara lite matta. Lugnt område jättenära Idylwood park. Vill vi köpa efter 1 eller 2 års hyra så kan vi göra det också. Viktor och jag tittade på lägenhet i somras, de var fantastiska men äckligt dyra, jag och barnen såg radhus igår och där kändes det inte hemma. Det här var mitt i prick. Imorgon bitti ska vi titta på ett till. http://images.craigslist.org/1fa1461g5ZZZZZZZZZ89ibfb482fe45731d76.jpg
Det blir troligen ett av dessa två. Lähäskigt… 🙂  Mmmm, läsk… cherry cola light… Mitt nya gift. 😦
Det blir inflytt månadsskifte oktober/november. Vårt flyttlass kommer redan i början av oktober, dvs efter 1 månad istället för 3, och flyggodset kommer nästa vecka.

Imorgon ska vi även titta på bil. Vi vill ha hybrid och vi vill ha SUV eftersom barnen mår bättre högt upp, det är ju föga miljövänligt att stanna motorn eller tomgångsköra för kräkande barn var 15:e minut. Vi tänkte oss först Toyota Highlander Hybrid, men efter att jag hittade en jättebra jämförelsesida så insåg jag att den inte bara kostar runt $8000 mer än Ford Escape Hybrid utan att även miles per gallon var bra mycket bättre hos Fårrden, 32 istället för 26. Så provkörning imorgon! Haha, ”Jällar hörni, vi ska tjacka en Fårrd!” (70-talisterna minns väl Ronny & Ragge hoppas jag.) Vi lär ta en repa förbi Toys’r’Us på vägen dit och köpa nåt smått till kidsen som de kan leka med under provkörningen. Undrar över om bilarna finns i Sverige. Vet storebror kanske?

 

Ja… det kanske var ganska mycket nu när jag tänkte efter… Men jag är äntligen frisk igen. Jag var t o m nere på communityns gym igår, sprang en stund och styrketränade en aning. Jag var riktigt rostig på kutandet och jag är mer sugen på riktiga vikter eller maskiner så jag behöver gå på pump, men jag är folk igen i alla fall!

Åh förresten, jag glömde nästan. Jag tror minsann att jag har skaffat mig en kompis. Det är något jag inte lyckats med ofta sedan skolan slutade. *glädjesnyft*