suddrik

Dagbok från Amerikatt

min perversion – ett kärleksdilemma 17 juni, 2011

Filed under: 2. Living in America,Mat & dryck — Suddrik @ 0:47

Nu har jag glömt ordna egen lunch hela 3 dagar i rad. Det har hänt 1 gång sammanlagt innan dess. Det slutar med några European Style wieners (från Bill the Butcher, som i sin tur köper från tyska delikatessföretaget på Pike Place) alla 3 dagarna. Värmer upp dem med hetvatten från kaffeautomaten och känner mina kollegors nyfikna och roande blickar i nacken, en sa till mig att jag borde micra istället. Jag fattar inte varför. Fast nu är de slut. Tur är väl det, för kroppen tycks ju vänja sig.

Jag har ätit så mycket bacon och ägg (frukost dagligen i 3-4 år) och lågkolhydratsostkaka (lunch nästan dagligen i 1½ år) att inget av dem längre mättar, trots sina enorma energiinnehåll. Jag är sorgsen över detta. Bröd som jag förr kunde äta limpvis mättar bättre, knäppt, men det är nog avhållsamheten som spökar. Nu vet jag inte vad jag ska äta. Tycker inte om mat. Jag vill ta ett bulkpiller istället. Funderar på att leva på FitLine och proteinkakor allena. Det finns ju faktiskt 2 sorter som inte är äckliga av de 8 möjliga favoritproteinkakorna, så omväxlingen saknas ju inte… Vit choklad till frukost, mörk choklad till lunch!

Anna of Sweden som flyttar tillbaka till Sverige i dagarna nämnde bland sysslor som hon ingalunda kommer att sakna det där med att packa lunchpåsar. Instämmer. Jag vet att hata är ett starkt ord, storasyster lärde mig när jag var 4 eller nåt, men jag hatar verkligen att packa matlådor.

Det vore ju lätt om man struntade i om maten är hälsosam och miljöaspekten, men det gör jag ju inte, så det är ett fasligt sjå varje kväll och/eller morgon. Inga engångsartiklar, ingen plast med gift i, ingen snabbmat, inget godis, inget styckförpackat, helst inget från konserver etc. Grönsaker i låda som ska hem igen, mat i mat-termos, lite frukt, lite ost, något som Sannor gillar. Så det ska finnas mat klart kvällen innan, eller lagas om morgonen, vilket egentligen är bättre eftersom jag då inte behöver micra något så näringen dör. Det räcker med att maten ska varmhållas i 3 timmar. Äta i skolan kunde vara ett alternativ om det inte vore för att det finns pizza, hamburgare och corndogs (korv inlindad i friterat genmodifierat majs-bröd) att välja mellan. Det finns ofta ett hälsosamt val också, samt salladsbuffé, men vilken unge väljer det framför pizza? (Kanske Sanna.) Hon äter där ibland på fredagar när de har pasta.

   Så började det för snart 2 år sedan, men Sanna-luncher 5 dagar i veckan.

Sedan blev Alvas eksem galet elaka. Lilla flickans handleder blodiga, variga veck på halsen och stora, kliande och torra fläckar på armar, bålen och i knäveck. Hon får specialkost i perioder. Jag ser ofta på henne innan det kommer, hon blir tjock både i kroppen och i halsen, snorar och får dålig andedräkt. När hon ser svullen ut kan man ta bort det hon reagerar på omgående, så kan hon klara sig. Vi är just på väg ur en sån period nu. Hon kan ju inte gå på strikt GI hela tiden när hon är så liten. När jag ser vad de äter i preschool förstår jag varför så många barn har eksem och allergier, vilken unge som helst skulle få problem. Kex till mellis nästan dagligen. Tur att de är duktiga i den skolan i övrigt, jag tror faktiskt att de äter mycket bättre än snittamerikanen. De får främst mexikansk mat eftersom kockan Dulce är därifrån. Det hörs varifrån Dulce kommer, hon kan inte säga Alva. ”Poor Alba” säger hon sorgset när jag berättar att Alva inte får äta röda bär och kolhydrater i form av mjöl, potatis och ris nu igen.

När Alva är som värst skickar jag matlåda med henne. Egentligen får man inte ta in mat pga andra barns allergier, har vi nötter i Alvas mat så kanske unge herr Sebastian dör. Typ. Så jag skippar nötterna men struntar i ingen-medhavd-mat-regeln. Vi sköter oss så prickfritt i övrigt att vi får dispens även utan läkarintyg.

Hon får med sig mellisar; ost, skinka, salami, massa grönsaker som enligt henne själv helst ska vara i form av sockerärtskidor eller gurka, ibland får hon hel lunch i termosburk också. Sen jag började jobba i höstas kulminerade burkansamlingen i diskmaskinen till löjliga mängder. Jag tömmer diskmaskinen och stoppar i alla plastburkar vi 3 haft med oss och maskinen är halvfull igen. För tvärtemot maken gillar jag inte alls att äta ute. Jag vet inte vad det finns i det jag serveras, det är dyrare än medhavt, det tar tid att gå iväg, är jobbigt att välja och så är jag så himla kräsen att jag ofta går iväg tomhänt.

Idag vill jag minnas att jag packade med Sanna 3 burkar, Alva 2 och jag ser ut att ha 4 själv. Men som sagt, proteinkakor och FitLine… Låter som en dröm. Mmm… Fitline Powercocktail, nu blev jag sugen på en sån… ChaChing! Tur ändå att jag älskar mina burkar. Jag samlar, bara på det bästa.


Sanna har grön camouflage, Alva har Sannas gamla rosa camouflage, jag har Sannas gamla Spiderman-väska som ofta inte räcker, vilket resulterar i att jag tar tygkasse.

Imorse när jag gjorde ungersk barnlunch till Sanna, makaroner med keso och bacon, så hände det som inte fick hända. Kokade makaronerna, stekte sedan bacon. Lassade makaroner i termosburken och ställde den på spisen för att lägga i baconet. Den såg ”skum” ut. Som att den läckte. Sen tänkte jag idiotiskt i en millisekund att makaronerna kanske var så varma att stålet smälte plasten. Sen insåg jag att nej, så var det visst inte, jag hade bara ställt termosen på plattan jag just kokat makaroner på. Vrål. ”NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ!!!” ylade jag som aldrig får panik [om man inte räknar den inneboende panikångesten som ni aldrig får se]. Det var den bra burken dessutom. 16 timmar senare lider jag forfarande helvetets alla kval över att ha förlorat just den burken. Sjuk i huvet.

Men jag står för min container love.

 


Söt liten flicka. Pussa, pussa.

På stor liten flickas mors dag-present. Jag ler. Hon är så amerikansk.

Nu är det mitt i natten, nästan fredagsmorgon. Äntligen helg! 6 arbetsdagar till, sedan är jag fri…
(Det må låta som ett fängelse, men jag längtar bara efter en lång semester med barnen.)

Annonser
 

4 Responses to “min perversion – ett kärleksdilemma”

  1. saltistjejen Says:

    Visst är det meckigt med lunchlådor… Jag skulle inte sakna att slippa packa med. Och då är jag inte ens i närheten av att vara så noga som du med E´s luncher. Grönsaker äter hon inte alls så det får vi endast i henne genom att ”kamouflera” det hela i tomatsåser till pasta eller grönsakspuréer i fruktpuréer. Jo jag slevar alltid i ett par skedar morotspuré i hennes ”fruit cups” som hon gladeligen äter. Frukt är det si och så med. Bananer och äpplen är det som fungerar så det skickas alltid med. Men annars lever hon mest av pasta i olika former, ris ibland samt fisk och i viss mån hemgjorda köttbullar (även i dem petar jag i riven morot när jag gör smeten vilket brukar fungera ok = hon äter dem för att hon inte vet att de tär morot i dem….). Ost och yoghurt blir det också. Som snack på dagiset får de alltid frukt (som vi föräldrar står för; vi har ett rullande schema där varje familj köper frukt en vecka i taget) samt kex, eller cheerios eller annat i den vägen. Jag tror jag har en snacks-unge.Så att skippa olika former av kex eller ”cereals” skulle inte fungera här. Tyvärr. Jag hoppas att hon ska börja uppskatta frukt och bär mer när hon blir äldre. Men kanske är hon som min pappa som aldrig gillade frukt… 😦 Men jag hoppas än. Har hört flera kompisar som sagt att deras barn avskydde frukt och grönt som små men att de senare i livet älskar det, så jag hoppas än… 🙂
    Ser förresten att ni har ungefär samma burkar som vi kör med. Jag gick dock över från plast till glas (tror det är en sådan jag ser längst till höger i din bild) för att undvika att värma E´s mat i plastlådor. De mickrar ju maten på dagis. Och jag mickrar även en del hemma när tiden är knapp…. 😉 Jag gillar iallafall glasburkarna och de fungerar väldigt bra!
    Kram!!!

    • suddrik Says:

      Jag har också gått över till glas, det är helt suveränt! Micra i plast är riktigt äckligt, det tyckte jag redan innan det började pratas om ftalater osv. Det är bara det kalla som får åka plastlåda. I Sannas skola får de inte micra maten, inte ens lärarna, jag tror strömmen brukar gå… 😀 Varmhållningsburk är det som gäller. De är inte lika tunga för henne att bära. Och även om jag ogillar sättet jag måste hålla hennes mat varm på så ser jag ju vid besök i skolan att det fortfarande är bättre än 95% av de andras kost, färdig plastlåda med t ex separat fack för kex och ostdipp, chipspåsar, rena rama efterrätter, lightprodukter… *ryyys* Vissa går för långt åt andra hållet, jag har sett ungar som bara får grönsaker, kanske med lite hummus, till lunch. Varken, protein, fett eller ens något riktigt i magen. Det var på Sannas skolor jag insåg varför det finns 2 utseenden på barn här, de undernärda som är korta i växten och de överviktiga. De som är lite lagom barn-mjuka sådär som vi svenskar tycker att barn ska vara, är väldigt få. Jag undrar hur man ska få folk att minnas vad riktig mat är.

      Apropå lura ner grönsaker, morotsriv i pannkakssmet, det är en riktig höjdare. Mycket godare! Fast man kanske får ljuga om vad det orangea är, säga att det är någon ny mjölsort eller nåt, hahaha!

      Vi har aldrig haft problem med frukt och sånt. De ser ju mig vräka i mig, och särskilt det som inte finns i Sverige, som bären som finns nästan året runt här, förklarar jag för dem att de är en verklig ynnest att få äta. Så de ser inte på frukt och grönsaker som något de måste äta, utan snarare tvärtom. Jag kör jättemycket reversed psychology på dem, stackars ungar, undrar vad det gör med dem… 🙂 Sanna älskar paprika, men jag betalar inte gärna $1.50 som de brukar kosta, så när hon väl får en blir hon SÅ lycklig. Och så låter jag dem helst äta det de gillar, de hatar sallad, så de får ärtor, majs, broccoli och sånt istället. Blomkålsmos är godare än potatismos, så det käkar vi ibland. Jag är inte så förtjust i blomkål, blir sugen ibland, men absolut aldrig på rå. Men moset kan jag rekommendera, det blir en annan sak!

  2. saltistjejen Says:

    Å blomkålsmos tycker jag är supergott!!! 🙂 Särskilt till fisk.
    Men frukt och grönt går inte hem hos E. Jag äter mycket mycket mycket sådant men det verkar inte alls vara ngt som hjälper här. E provar gärna men efter att ha slickat eller stoppat de i munnen spottar hon ut och säger att hon inte tycker om det. Jag tror att det i vissa fall kan vara själva smaken och i andra fall konsistensen. Pratade med folk om det och en del har sagt att barn verkligen kan ha ”andra smaklökar” när de är små. Alltså att smakerna smakar annorlunda för att de inte riktigt är utvecklade än på det sättet som hos äldre barn, och att vissa saker de inte gillar kan bero på detta. Jag har ingen aning om ifall det är rätt eller ej, men har en del kompisar som inte gillade vissa saker som små men som sa att de började tycka om dem när de blev lite äldre. Själv var jag ett barn som åt allt i stort ett. Från stekt och inlagd sill, till frukt, bär och blomkål!
    🙂
    Så jag hoppas som sagt att det ska bli bättre med tiden.
    Här är de flesta barn rätt ”vanliga” om man jämför med svensk standard. Inte så många överviktiga och inte heller de som ser undernärda ut. Iallafall inte på Manhattan. Men visst, åker man till t ex Bronx ser man helt klart fler som är överviktiga. Både barn och vuxna.

    • suddrik Says:

      Jag tror också att det löser sig självt när de blir stora. Själv åt jag ”allt” när jag var liten, men är väldigt kräsen idag. Lustigt.

      Ärligt talat tror jag inte riktigt på det där med 5 servings frukt och grönt om dagen… Jag tror det är viktigare att få i sig 1-2 av bra grejer än bara 5 godtyckliga. Så tomatsås, jättebra!

      Utseendet varierar jättemycket beroende av var man är. Inne i stan, på jobbet, där är folk helt som vanligt. I Redmond där vi bor har vi väldigt många barn som är små och magra, ett fåtal överviktiga. Åker man en bit utåt, då blir det riktigt sorgligt.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s