suddrik

Dagbok från Amerikatt

Så ett frö 22 augusti, 2010

Filed under: 2. Living in America,4. Coming home — Suddrik @ 22:19

Visst har de rätt alla totalitära ledare i mina dystopiska böcker! Ett frö kan vara allt som behövs för att genomsyra, förgifta och bryta ned.

Sedan tanken på att åka hem väcktes verkar inget annat duga. Dessutom ser man saker ske vilka gör att det känns mer och mer rätt, saker som man kanske skulle tolka som tecken om man var vidskeplig. Jag tror mer på sammanträffanden och en ny och annorlunda medvetenhet. Men faktum är att min bästis flyttar till Boston så fort hon får chansen, Sanna är osams med sin och Alvas har slutat på preschool. En annan av mina kompisar flyttar till Denver om en månad. Jag vill inte gå till gymmet efter det som hände när Sanna badade där i fredags, än mindre lämna in barnen där, då tillkommer faktumet att gymmet varit vår enda barnvakt. Det har inte blivit något jobb, jag gillar inte karriärcoachen, planen är för beräknande och sån vill jag ju inte bli ens tillfälligt,

Kanske är det så att man omedvetet missar det positiva. Vi har fått höra att de flesta av Sannas klasskompisar från Kindergarten kommer att hamna i samma klass som Sanna i 1:an, men inte Dhruv som Sanna inte står ut med, hon har hört att han måste gå om Kindergarten. Utan den närliggande sjön och min arbetslöshet så skulle inte Alva vara en firre i vattnet. Fast äh, det hade hon blivit om vi bott i Sverige också, 6 veckors semester är ju inte att leka med. I Sverige hade ingen behövt oroa sig för klassammansättningen, man behåller ju både kamrater och lärare i hela lågstadiet.

Självklart vet jag att inget ställe är perfekt, så tillkommer individualism. Jag insåg tidigt att detta är ett drömland för många av mina svenska vänner, men vi har helt olika värderingar. (Om dylika ämnen har jag flera opublicerade blogginlägg som jag inte vågar lägga ut.) På min topplista finns jämställdhet och miljö, där är Sverige världsbäst respektive bland de världsledande på. Mina svenska bekanta gillar prylar och tjänster man kan köpa här i USA, jag ser det som att man kan äga en annan människa för inga pengar alls och köper mycket få tjänster, de som jag köper tjänster av, som t ex kiropraktorn, nämner ofta att jag är så snäll. Jag är inte snäll, behandlar bara folk som folk. Men ju lägre ställning en person har i samhället, desto mer verkar folk anse att de kan sparka på denne. Om servitrisen får betalt + dricks så har vi ju betalt för att få bete oss som skit, eller? En person som jobbar på en mack är ju bevisligen en nolla, annars skulle denne ha ett bättre jobb, således förtjänar denne inget väl. Skit ska skit ha. Jag blir lika chockad varje gång jag ser orättvisor. Jag tycker att det är tvärtom, dessa bottenjobbsarbetare har det redan dåligt och förtjänar att behandlas med all värdighet eftersom de står ut till knappt några pengar alls.

Jag drömmer perverterade dagdrömmar om att fira jul i Sverige. Om att låta Sanna gå i sina Spindelmannen-kläder utan att folk frågar varför hon vill se ut som en kille. Åka tåg och buss, slippa köra hela tiden. Ha på mig blus utan att folk frågar om jag ska på intervju eller fest. Istället för att utfodras få gå ut och käka någonstans där hela restaurangbesöket är en upplevelse. Elektronisk musik. Åka hem till mina och Viktors föräldrar och syskon för att bara sitta och snacka skit eller bara glo på alla små nya kusiner till våra barn… och sen kunna åka hem igen. Jogga i skogen. Hänga ute med grannarna. När jag bakar och har slut på smör och Viktor kan springa ner till butiken på 3 minuter.

Ja, vi är redo att dra nu. Ska bara vänta tills huset blir ledigt…

.

I Seattle sista dagen med farmor.
Viktor fram för Experience Music Project, min favoritbakgrund. Space needle speglar sig t o m i hans glasögon.

De ser rätt hårda ut…

Fast inte här
 

Så åkte vi Ride the Ducks igen. Jag trodde att barnen tyckte det var bara sådär och mest ställde upp för farmors skull, men Alva tjatade resten av dan att hon ville åka igen.

Vi satt längst bak den här gången eftersom det var så hög ljudnivå längst fram, men längst bak fanns högtalare och det var dessutom jätteskumpigt! Vi flög över decimetern ett par gånger!

Sanna Banana

De förföljer mig…!!

Över 35 grader den här dagen. Det kändes som ett självmordsuppdrag att gå i stan en sån här dag, så vi promenerade till den stora fontänen.

Jagade Sanna upp å ner. Andra sprang runt kulan utan att bli blöta, så det testade jag också.

… det var dumt. Dränkt som en katt. Vit klänning + vatten = wet t-shirt competition. Tur att jag hade rejäla, vita underkläder.

Gotcha!

Alva ”Oh, no. Not again. Ta bort den där j*vla kameran already.”

The great gum wall of Pike.

Vi har tänkt fara hit förr, men vi hittade inte, eller glömde. Alva tjatade och med lite tur sprang vi bara på den. De var rätt sugna på att peta, de små snuskungarna, särskilt den yngsta.

Dags att åka hemåt igen. Gick förbi musikmuseet igen.

Det speglade sig vackert i eftermiddagssolen. 2 småtjejer satt i den stora trappan mittemot och delade systerligt på en påse godis.

Nu ska jag läsa mer i Year of the flood. Har läst 200 sidor idag, F**N vad bra den är. Sen vill jag läsa om Oryx & Crake, den är i Sverige så jag får väl köpa en till.

Annonser
 

2 Responses to “Så ett frö”

  1. Anne Says:

    Absolut att du vågar lägga upp skrivna utkast, även om de känns provocerande/vågade. Jag vill gärna läsa!!
    Förresten, tycker du det är stor skillnad på hur man här i USA placerar in barnen i könsfack, alltså mer ”kräver” och prackar på flickor att de ska vara som flickor (vad nu det egentligen är…) och pojkar som pojkar? Jag vet att jag själv reagerat då jag varit i lekparken med en kompis som har en flicka och då flickan haft mer ”pojkiga” kläder och färger så har faktiskt de andra frågat om det, vilket jag tycker är väldigt märkligt. Måste en flicka gå med kjol och rosa för att inte anses suspekt. Jag har inte hört nåt liknande av de därhemma som har barn i alla fall.

    • suddrik Says:

      Facken: Både ja och nej. Visst ser man föräldrar i Sverige säga till sina söner att de inte får leka med dockor. Det stannar dock oftast där, här är det så mycket mer. Precis som du säger, småtjejer går runt som små prinsessor, de lär sig att säga icky och yacky om allt, och pojkarna kallas för ”sport” och ”pal” istället för söta ord som ”sweetheart”. Det känns som att man nästan medvetet uppfostrar barn för att inte ha något gemensamt som vuxna och därmed aldrig kunna få en riktigt givande relation.

      Jag citerade en mamma förra sommaren ”girls want to PET the ducks, boys want to GET the ducks”. Det är så målande! Föräldrar anser ofta att barnen lixom utvecklas hur som helst, att pojkar automatiskt blir bråkiga och flickor mer gnälliga, men faktum är att våra förväntningar nästan helt styr hur våra barn blir. Visst har vi ett arv och olika hormoner, men jag tror mer på miljö. Om vi tycker att det är jobbigt att ha med barn vart det nu kan vara, så blir det det. Jag har alltid förväntat mig att barn ska sova på nätterna, hade inga problem med mina, de sov jättebra. Jag säger absolut inte att folk alltid gör fel, jag tror bara att de förväntar sig problem. Jag gör fel eftersom jag förväntar mig att min unge ska gnälla på maten, och det gör hon förstås. Mitt fel, men inte gjort med flit.

      Sanna har många gånger tillfrågats vad hon är. När de får bekräftat att hon är flicka frågar de varför hon ser ut som en kille.

      Vad gäller mina censurerade inlägg så kan jag vara riktigt giftig ibland…
      Exempel:
      ”Jag har verkligen inte fallit in i hemmafru-rollen. Uttalar jag min önskan att finna ett jobb inför andra kvinnor så förstår många, men lika ofta får man höra att jag typ ”gör ett så viktigt jobb”. Jag blir alltid lite full i skratt när jag hör det. Behöver jag intalas ”att jag gör ett så viktigt jobb” så stämmer det inte. Jag förstår hur man skulle kunna säga så till… säg till exempel en cancerforskare som ledsnat på politiska stridigheter på arbetsplatsen.”

      Det är helt enkelt inte politiskt korrekt och dessutom ganska elakt. Så jag låter bli… (Jag är så FEG!!)

      Kram på dig! Nu ska jag gå och se om du uppdaterat, det har varit ovanligt långa luckor hos dig i augusti, hoppas du gör något kul!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s