suddrik

Dagbok från Amerikatt

pip pip 30 juli, 2010

Filed under: 2. Living in America,Barnen,Resa — Suddrik @ 0:02

3 veckors sol och vi har öppnat fönstren i värmen, vi är tacksamma för myggnäten. Men det låter något alldeles förfärligt utifrån. ”Det är syrsor” säger jag när Viktor undrar ikväll som det låter extra mycket. Det har blivit mer högljutt varje dag så jag börjar undra. Viktor säger att det kommer från skorstenen, men det måste väl bara vara så att ljudet fortplantar sig. Men han öppnar och så skränar det enormt! Vi har ett fågelbo i skorstenen! Till och från tystnar det, då mamma är hemma och matar sina barn, men så far hon igen och ”pip-pip-pip”! Vi måste stänga luckan igen, men nu är det ännu mysigare med oljudet.

Men det var inte det jag skulle babbla om idag, det är hög tid att lägga upp lite bilder. Vår gamla kamera blev uppäten av Maydenbauer Theatre, dessa är några de första bilderna med min nya hybrid-kamera.

 

Det blir superbilder med kameran, särskilt utomhus.
Svenska lekträffen i Idylwood

Alva sitter och dansar och äter hemgjord quinoa-Mac&Cheese. Den här ungen klär ut sig så gott som dagligen

Dags för resan mot Legoland. Första stoppet var Issaquah för att lämna rådisarna hos Åsa. Hon bor högt upp och utsikten är fantastisk även mulna dagar då man kan se molnen födas i bergen.

Gissa var vi är nu? (Barn är bra till mycket.)

Ungarna vrålar glatt när de ser bajamajor längs vägen, de heter för övrigt Honeybucket här i krokarna, men att besöka en själv var mindre populärt. Men, dags att vänja sig så hon kan gå på Arvika-festivalen och tälta i leran med mamma och pappa när hon är 15.

Portlands innerstad har gratis spårvagnar. Det fattade inte vi utan betalade glatt. Sen gömde vi biljetterna… Ungarna tyckte detta var bäst i stan. Vi hade lite otur som vi alltid har när vi besöker andra städer, av någon underlig anledning hamnar vi alltid där knarkare och prostituerade samlas. Så även denna gång. Men vi har inte hittat dem i Seattle än! Måste fråga mig fram…

Något förvånande var ungarna extrema kärlek till hotell. Känner igen mig i det, men de var verkligen lyriska. Bäst är att få hoppa i sängen och sedan sitta i den och äta – och att få titta på tv när man ska somna! Somna gjorde de aldrig, vi fick alltid stänga av efter ett tag.
Nyhoppade barn äter äpple framför tv:n på Hotel50.

Nästa dag åkte vi sightseeing genom stan och sedan körde vi vidare mot

Sagoparken Enchanted Forest i Turner, OR. Jättegulligt och så fick man en schysst promenad.

Vi har massor av bra bilder på Sanna, dessvärre rör sig Alva så mycket på samma bilder att hon bara består av fartränder!

Kaninhålet från Alice i Underlandet ledde till andra sidan vägen.

Vi träffade Abe Lincoln som höll tal och allt, det var ju trots allt nationaldag. Lincoln är inte den enda president Sanna kan nämna vid namn…

Framför det ovanligt läskiga spökhuset. Bar Alva halva vägen och behövde knappt hålla i henne, hon satt slickad mot min överkropp med ansiktet inborrat i min hals.

Roligaste åkattraktionen.

Här var det nog. Dags att fara vidare.

Sent på kvällen hamnade vi på ett riktigt sunk-hotell i Grants Pass. Det var slitet, en hel del var trasigt, det luktade rätt mycket fimp och servicen obefintlig, men fotoväggen var härlig, ismaskinen gratis, poolen ett barns dröm och priset rimliga 49 dollar. Vi älskade stället.

Vi badade tills vi behövde checka ut och inte tilläts stanna.

När vi skulle in i Kalifornien var det gränskontroll till vår enorma förvåning. Vi hade just bunkrat upp med 2 kilo bigarråer som vi hittat billigt. Men washington-odlade bigarråer fick man inte ta in. Så vi drog fram en filt och en bilstol eftersom filten var liten och så började ätandet. Alva hjälpte inte till eftersom hon fått eksem av bären förr. Jag tror jag drog i mig ett kilo själv. Fortfarande flera veckor senare blir magen orolig av bigarråer. Men man kastar inte bigarråer — vi fick i oss varenda bär!

Minnen av tidigare års skogsbränder.

Badandet lyste med sin frånvaro, så till slut stannade vi bara bredvid vägen och lekte i en flod någon timme. Svinkallt och väldigt strömt, vi tittade mest på pinnar. Jag hittade själv en 2-meters som fick följa med på resten av resan… Ni vet vad de säger om pojkar och leksaker, de blir bara dyrare… mina blir bara större!

  32 grader C! ÄNTLIGEN!!

Men så åkte vi till kusten; Crescent City, California.
Vackert, javisst. Men det blåste så kallt att vi inte kunde komma därifrån fort nog. Varför bor det folk där??

15 blåsiga, vidriga grader!

Fantastisk lekpark fanns det också. Men vi stod ut 15-20 minuter, sen höll tänderna på att klappra sönder.

Så vackert… men jag stannar helst i bilen.

Nu orkar jag inte mer, bilduppladdningen är seeeg. Bilder från Redwood Forest imorgon!

Annonser
 

2 Responses to “pip pip”

  1. saltistjejen Says:

    Å vad roligt att få se era bilder! Och jag håller med bilderna är superbra! Vad menas med en hybridkamera????
    Ni verkar haft en vädligt bra tripp! Att åka med två barn måste vara en utmaning. Iallafall stundtals????
    Hahaha jag skrattar åt att Alva bara blir fartränder. 🙂 Kankse är det därför jag tar mer och mer ”film” istället för foto nuförtiden….?!? 😉
    KRAM!

  2. suddrik Says:

    Jag vet inte riktigt vad den hette på riktigt, kameran, men den kan både användas med allt inställt på automatiskt, eller så kan man ställa in den själv. Massa kul detaljer, jag ääälskar den 🙂
    Jag gillar film men glömmer ALLTID. Sen glömmer jag dessutom att titta på den. Mina barn kommer sura över det när de blir stora, att jag filmat dem så lite.

    Det var faktiskt ingen utmaning att resa med flickorna! Jag är förvånad själv, men de var ena riktiga änglar. Skönt, nu kan man planera vad som helst!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s