suddrik

Dagbok från Amerikatt

Tantrums 26 oktober, 2008

Filed under: 2. Living in America,Barnen,Shopping — Suddrik @ 21:57

Alva är i trotsåldern på riktigt. Hon har gått från keliga kramnallen till dreglande, skrikande vansinnesmonster.

Vi var på Ikea för att köpa lite lampor eftersom vi flyttar om två dagar. Sanna skötte sig ovanligt bra, vanligen är Alva den rara och Sanna triggar henne till oigenkännlighet. Men Sanna knatade snällt på. Vi gör förstås mer barnvänligt än vuxenvänligt, 10 minuter på sängavdelningen motsvaras av 30 bland leksakerna, så har det alltid varit. Men vi fick inte sekunder idag. Hon klättrade, rymde, vrålade, sprang på folk, grinade och till slut kraschade hon och vrålade konstant. Viktor bar henne och det rann rann dregel och snor ur hennes svullet knallröda ansikte. Jag ledsnade och hotade med att sätta henne i en kundvagn och lämna henne där, inte direkt diplom i föräldraskap, men hon hajade till och höll truten ett tag. Vid kassan var det dags igen, de hade fått en varsin liten råtta a $1.49 eller så, bra förströelse tyckte vi, men hon skulle plötsligt ha en 20-dollars isbjörn som så lämpligt placerats vid kassorna. (…suck…) Vi självscannade och lät henne hållas ett tag. Funderade ett tag på att göra generalfel numero uno och låta henne få den. Viktor lämnade slutligen isbjörnen åter och hon sprang grinande och vrålandes i högan sky för att hämta den igen. Hon kom tillbaka med en vit hund, hon såg väl inte skillnad. Vi tog ifrån henne den också och sa hejdå. Hon kom förstås efter.

Det är ofta riktigt jäkla läskigt, hon kan ju försvinna iväg var som helst! Jag försöker förklara för henne hur katastrofalt det vore om hon kommer bort där eftersom hon inte förstår vad någon säger, men försöka att resonera med en 2-åring, det är som att läxa upp en… tja en orm som är väldigt snabb och vass och farlig. Och ointresserad. Och dum förstås.

Hon är som grädde på moset fortfarande (naturligtvis) snuskigt charmig, så ofta lismar hon sig så man smälter totalt när man egentligen vill, och bör, vara asförbannad.

Från snuttis till monster gick hon väldigt snabbt, det var som över en natt, bara att de första utbrotten inte var lika illa som de senare. Å andra sidan hoppas jag att det kan vara positivt. Med Sanna kröp trotset på oss, höll ut länge, gjorde uppehåll och kom tillbaka så att det allt som allt blev 3 perioder av vedervärdig 2-till-nästan-4-årstrotsålder och när andra säger att lika snabbt som det slog till försvann det, så ebbade det bara ut med Sanna, sakta, sakta, och jag vet inte om det gick över helt, än idag är hon ganska tjurig av sig.

Jag har läst att mammor förlorar en viss kontakt med sina barn då barnen passerar 2. Det har att göra med att barnen börjar skapa sig en egen identitet då och mammorna blir lite besvikna och sörjer tydligen förlusten av den behövande lilla bebisen. Det var visst värst med döttrar. Jag gillade inte att läsa om detta, det gäller inte mig. Jag är inte sån. Men det hände något med Sanna och jag drog mig boken till minnes då, och det händer säkert igen med Alva. Det blir säkert bra igen snart, det är bara att genomleva som alla andra föräldrar gjort i alla tider. Och när hon kommer ut på andra sidan så kommer hon nog vara rätt lik sig själv, bara lite mer medveten om världen, förhoppningsvis lika gosig. Men just nu ska jag sörja lite.

 

Vi köpte en 50-tummare idag. Den kostade inte mer än lite mindre apparater. Men den är JÄÄÄTTESTOOOR. Sanna tyckte att den var för stor. Jag visade hur man kunde backa lite, och då blev hon lite gladare. Hon fyller 5 imorgon. Eller rättare sagt exakt nu, eftersom vi ligger 9 timmar efter och hon föddes efter 6 på morgonen. För 5 år sedan låg hon blodig och ändå ursöt på mitt bröst och såg mig i ögonen, knäpptyst kommunicerande med sina enorma blåa ögon. Ah, the memories…

Det var lustigt på Ikea, vi sprang på Lindsey med barn (från lekgruppen) och en svensk kompis till henne. Okej, Ikea var kanske inte det mest otippade stället att springa på svenska bekanta på, men likväl, vi har varit där 2 gånger, vi känner nästan inga i det här landet och bara faktumet att Ikea är enormt borde räcka för att man inte ska träffa någon man känner. Vi skulle åka och returnera lite videofilmer efter shoppandet och några kvarter från butiken så säger Viktor att ”Andreas och Sara… och barnen sitter i bilen bredvid oss”. Vi lådsades kappköra lite och vi skrattade åt ett sammanträffande till. Tyvärr blev det inga fler idag.

Ska ta och slå in Sannas presenter nu. Hon var så ledsen när hon skulle sova, hon är livrädd för förlusten av tanden som troligen trillar ur imorgon. Jag pratade med henne ett tag och jag tror att hon uppfattade till slut att det är helt normalt, och bra, men att hon inte fick komma ut till oss som hon ville eftersom bordet var fullt av presenter tror jag gjorde en hel del till.

Annonser
 

2 Responses to “Tantrums”

  1. farfar Says:

    Apropå svenska bekanta i Seattle.
    Från och med idag ni kan träffa på
    gatan Fredrik Ljungberg, han skrev
    kontrakt med Seattle Sounders för 2år.
    I Seattle har folket ingen intresse för
    fotboll, kan hända att han är mer känd
    för Calvin Klein kalsong bilderna.

  2. Barbro Says:

    Ja må hon leva uti hundrade år. Stora, stora Sanna. Jag vet att det bara ska vara några ljus på tårtan men jag tycker det ska vara massor, minst 100! Det blir bara så jobbigt att blåsa ut, eller hur. Vi ska tänka på dig hela dagen speciellt när du öppnar dina paket.
    Vet du, mitt golv är fullt med små saker som ska flyga över till Redmond och till er tjejer. Jag ska skynda mig och göra paket av allt så att det snart kommer fram. Det tar ju ett tag för posten att komme fram har jag hört.
    Massor av kramar från Barbro, Thomas, Selina, Linnéa. och från Morfar och Vivet


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s